Nilla Nielsen live på Råå

Den 14 juni 2025 såg jag Nilla Nielsen live på Piren på Råå i Helsingborg.

Detta var min 149:e konsert med Nilla, vilket hon uppmärksammade under kvällen.

På Piren var fullsatt när Nilla öppnade med en mycket bra version av ”Ain’t Got Much”, som hon skrev efter en resa till Nepal. Lite senare tar Nilla fram munspelet och börjar spela den underbara ”Not Ready” från debutalbumet ”Redemption Sky”.

”Not Ready följs av ”Men bara om min älskade väntar” (Nationalteatern). Nilla får ser en gammal bekant i publiken. Carl Månsson kommer upp på scen och gör en kul och spontan cover av ”Take It Easy”, som skrevs av Glenn Frey i Eagles och Jackson Browne tillsammans med Nilla.

Nilla bjuder på en kul version av Bob Marleys klassiker ”No Woman No Cry”, där delar av texten plötsligt kom att handla om snorkling vid Piren på Råå. Första set avslutas med en kanonversion av ”Jolene” (Dolly Parton).

Efter en paus kommer Nilla Nielsen tillbaka och inleder andra set med den fenomenala ”Higher Ground”, som är en av Nillas absolut bästa låtar. Det var den första låten jag hörde av Nilla och jag har älskat den från första stund. Nilla sjunger lika fantastiskt som dagen före på Helsingborg Pride.

Lite senare bjuder Nilla upp gitarristen Roger Nilsen på scen och tillsammans gör de bl a ”Let Her Go” (Passenger) och ”Billie Jean” (Michael Jackson).

Efter en bra version av ”I Still Haven’t Found What I’m Looking for” (U2) uppmärksammar Nilla mig genom att berätta att jag är på min 149:e konsert med henne denna kväll. Jag fick t o m en applåd från publiken. Tack snälla Nilla – det värmer! Lika roligt var att Nilla spelade min önskelåt ”Bite Me”.

En av de första gångerna jag pratade med Nilla var efter en spelning i Kristianstad sommaren 2010. Jag köpte Nillas då nya skiva ”Higher Ground”. Jag kommer också ihåg att jag sa att jag sett en kanonbra låt i en kul video hon hade gjort, men som inte finns med på någon skiva. Nilla sa att det måste vara ”Bite Me”. Efter det började jag önska ”Bite Me” på alla spelningar jag såg med Nilla. Flera gånger har hon skrattat och sagt att det är bara jag som vet vilken låt det är, men hon spelade den aldrig. Men så – mer än 2 år senare, på min 43:e spelning, fick jag äntligen se henne spela den live! Sedan dess har Nilla till min stora glädje spelat den många gånger.

Publiken önskade många låtar och andra set avslutades med covers av ”Ironic” (Alanis Morissette), ”Learning to Fly” (Tom Petty) och ”You’re Still the One” (Shania Twain).

Sista set bestod nästan enbart av önskelåtar från publiken. Bäst var ”Talkin’ Bout a Revolution” (Tracy Chapman), ”Hva gör vi nu lille du” (Gasolin’) och den avslutande ”Knockin’ on Heaven’s Door” (Bob Dylan).

Den är en helt annan konsert en dagen före i S:ta Maria kyrka under Helsingborg Pride, men båda dagarna var Nilla Nielsen alldeles strålande. Hennes röst är makalöst bra och hon bjuder på den ena kanonlåten efter den andra.

Det fanns massor av kanonbra låtar under kvällen, men allra bäst var ”Bite Me”, ”Higher Ground”, ”Not Ready”, ”Ain’t Got Much”, ”I Still Haven’t Found What I’m Looking for” och ”Ironic”.