Guns n’Roses live i Stockholm

Den 29 juni 2017 såg jag Guns n’Roses live på Friends Arena i Stockholm.

Bara 2 dagar tidigare hade jag sett världens bästa hårdrocksband Guns n’Roses göra en fantastisk spelning i Köpenhamn och såg fram emot hur konserten i Stockholm skulle bli. På Parken i Köpenhamn hade vi platser långt fram, men från sidan av scenen. Då såg vi några av bandmedlemmarna tydligt, men nästan inget av ljusshow och varken trummis eller keyboardspelarna. Nu hade vi istället platser på översta läktaren mittemot scenen. Vi var nästan 100 meter från scenen och bandmedlemmarna såg små ut, men vi kunde istället se allt på storbildsskärmar och hela den ganska häftiga ljusshow som fanns i bakgrunden. För en gångs skull var det också riktigt bra ljud på Friends Arena, som förstås var fullsatt.

Det dundrar i högtalarna och man hör en röst:

Stockholm, you wanted the best
Well, they couldn’t fuckin’ make it
So here’s what you get
From Hollywood – GUNS N’ROSES

Till stort jubel kommer Guns n’Roses in på scen, Axl Rose studsar omkring, kör lite ormdans och börjar sjunga ”It’s So Easy”. ”Mr. Brownstone” följer i ett härligt tempo med mycket gitarr. Låtlistan var med ett par undantag densamma som i Köpenhamn.

Slash med sin karaktäristiska top hat och sin Gibson Les Paul drar igång ”Welcome to the Jungle”. Axl tar plats vid hans sida längst fram på scenen och vrålar: ”Stockholm, I wanna hear you scream”. ”Welcome to the Jungle” följs av ”Double Talkin’ Jive”.

”Estranged” är om möjligt ännu bättre än i Köpenhamn. Slash är magnifik på gitarr och Dizzy Reed mycket bra på piano. Hela bandet ser genuint spelglada ut och det märks inte minst i den här låten. Axl sjunger bra och ler brett. Inte minst avslutningen är otroligt bra.

Guns n’Roses bjuder på en grymt ösig version av The Wings ”Live and Let Die”. Pistoler avlossas på den stora bildskärmen bakom bandet när tempot ökar. Publiken älskar vad de ser och hör.

Inledningen och avslutningen av ”Rocket Queen” är mycket bra, men mittenpartiet är lite för långt.

”You Could Be Mine” är oerhört bra. Duff McKagan och Frank Ferrer sätter takten på bas respektive trummor, Slash och Richard Fortus fyller på med gitarrer. Och sedan Axl Rose, denna Axl Rose. Herregud vilken bra röst han fortfarande har. ”You Could Be Mine” är sanslöst bra live 2017.

Duff McKagan tar över mikrofonen. Efter några inledande rader från Johnny Thunders ”You Can’t Put Your Arms Around a Memory” blir det punkrock med en cover av The Misfits ”Attitude”. Det här är ett ännu bättre val än ”New Rose” som spelades i Köpenhamn. Duff är lysande.

”Civil War” är enormt bra. Slash spelar 12-strängad gitarr och Frank Ferrer är bra bakom trummorna, men den som framförallt gör låten är en fantastisk Axl Rose.  Det är inte klokt så bra han sjunger och vilken känsla han förmedlar. Det är magiskt bra och en av kvällens allra bästa låtar.

”Civil War” släpptes först på samlingsskivan ”Nobody’s Child – Romanian Angel Appeal” 1990, sedan på albumet ”Use Your Illusion II” 1991 och därefter som singel 1993.

På bilden visas en klocka som går baklänges, men det gör definitivt inte låten ”Yesterdays”.

Slash har liksom hela bandet varit bra hela kvällen, men nu tar han över nästan helt ett tag. Det börjar med ett långt gitarrsolo som bl a innehåller lite av ”Johnny B. Goode”, där övriga i bandet efterhand fyller på. Det följs av ”Speak Softly Love” (ledmotivet från filmen ”Gudfadern”). Sedan rockens bästa gitarriff. ”Sweet Child O’ Mine” är sanslöst bra. Vilken otrolig urladdning.

”My Michelle” från ”Appetite for Destruction” är jättebra. Axl skrattar som en galning, sjunger och dansar omkring. Härligt ös låten igenom.

Richard Fortus briljerar på gitarr tillsammans med Slash i den instrumentala covern av Pink Floyds ”Wish You Were Here”.

Axl kommer tillbaka in på scenen och sätter sig bakom pianot som kommit upp i framkanten av scenen och börjar spela det vackra outrot från Derek & The Dominoes ”Layla”, Efter en konstpaus drar Axl sedan igång pianot igen med ”November Rain”. Jag får rysningar även när jag lyssnar på videon i efterhand. Axl och Slash är lika bra som de var i sina bästa stunder för 25 år sedan.

Hela bandet rockar loss i en ursinnig version av AC/DC:s ”Whole Lotta Rosie”. Axl Rose hoppade in som sångare på deras turné 2016 och fortsätter låna en av deras bästa låtar.

Guns n’Roses med Axl i spetsen bjuder på en grymt bra cover av Soundgardens ”Black Hole Sun”.

Axl är på ett strålande humör och när Guns n’Roses spelar ”Knockin’ on Heaven’s Door” som de gör denna kväll och möter sådan enorm allsång från publiken känns det som att alla andra i hela världen är på fel ställe. Vete tusan om inte Axl börjat få lite självdistans också. Han skojar lite med Richard och Slash som båda ler brett och säger:

We’ve got 1 more
Ah I’m just fuckin’ with ya, that’s all
Being an asshole
I’m good at that
It’s good to know what you’re good at

Varpå han fortsätter leda den mäktiga allsången i ”Knockin’ on Heaven’s Door”.

”Nightrain” låter som om Guns n’Roses släppte loss ett monster. Jäklar vad bra dom är.

Bandet lämnar scenen, men kommer snart tillbaka för extranummer. Det börjar med en låten ”Sorry”, som inte är någon höjdare, men sedan.

I Köpenhamn spelade Guns n’Roses inte ”Don’t Cry”, men det tog de igen många gånger om ikväll. Den börjar lugnt och vackert. Sedan bara växer och växer den. Det går knappt att beskriva hur bra ”Don’t Cry” är ikväll. Guns n’Roses har levererat strålande versioner av den ena klassikern efter den andra, men det här finns det inget som slår. Det är den bästa låt jag någonsin sett Guns n’Roses göra live. Helt enorm. Helt jäkla enormt bra!!!

Den följs av en cover på The Who’s ”The Seeker”.

Vanligtvis brukar bandet växla mellan ”Don’t Cry” och ”Patience” under extranumren på konserterna men ikväll får vi höra båda. ”Patience” inleds av Slash på en akustisk gitarr. Axl kommer visslande in på scenen och börjar sedan sjunga denna sköna låt.

Ännu en sanslöst bra konsert avslutas med en suverän version av ”Paradise City”. Melissa Reese headbangar, Duff ler, Slash spelar på gitarren bakom nacken och Axl skrattar och kutar omkring som en galning. Det är fyrverkeri, konfettiregn, gitarrsolo en rock’n’roll på högsta nivå. Axl avslutar med att kasta ut micen till den lyriska publiken.

Efter 30 låtar på drygt 3 timmar lämnar bandet scenen, men kommer tillbaka efter några minuter för att tacka publiken. De ställer sig med armarna om varandra och bugar till stående ovationer.

Konserterna med Guns n’Roses 2017 i Köpenhamn och Stockholm är utan tvekan de 2 bästa konserter jag sett i år. Nu har jag äntligen även sett live vad som gjorde Guns n’Roses till ett av världens bästa band. Jag hoppas jag får se det igen.

Guns N’ Roses Setlist Friends Arena, Solna, Sweden 2017, Not in This Lifetime

Guns n’Roses

Axl Rose (Sång, piano)
Slash (Gitarr, sång)
Duff McKagan (Bas, sång)
Richard Fortus (Gitarr, sång)
Frank Ferrer (Trummor)
Dizzy Reed (Klaviatur, piano, slagverk, sång)
Melissa Reese (Klaviatur, synthesizer, programmering, sång)

Turné

Not in this lifetime tour

Förband
Recension

4 – Markus Larsson, Aftonbladet
4 – Anders Nunsted, Expressen

 

Video
Speak Softly Love & Sweet Child O’ Mine

Paradise City

Leave a Reply

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av cookies. mer information

Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.

Stäng